DET INTERNATIONELLA
ZOPPOT KASINOT
UNDER STATLIG KONCESSION
ÖPPET HELA ÄRET
FÖRKLARING
TILL OCH
REGLER
FÖR
CHEMIN DE FER-BACCARA
Eftertryck förbjudet
Copyright 1934 by Zoppoter Kasino = GeselIsdiaft m. b. H., Zoppot
Hur man spelar Chemin de Fer — Baccara
Var och en kan deltaga i speiet utan att äga kännedom därom. Spelledaren (Croupieren) sörjer nämligen för att speiet följer de internationella spelreglerna. Han hjälper även spelaren, om det visar sig, att denne icke füllt behärskar speiet. Skulle ändä ett fei uppstä, rättas detta av croupieren.
Till speien höra 6 kortlekar ä 52 kort vardera.
Speiet försiggär vid ett bord, dar platserna äro betecknade enligt nedanstäende skiss:
CROUPIER
Speiet gär sä tili, att croupieren blandar de sex kortlekarna först öppet och sedan slutet (er macht Salat). Han anmodar sedan spelarna att ännu en gäng blanda körten med orden "Carte passe". När detta skett, blandar Croupieren körten pä nytt och räcker dem tili spelaren pä plats nr. 9, som kailas för "Schneidern". Detta gär tili pä sä satt, att spelaren med ett vitt kort klyver leken i tvä delar, croupieren lyfter av den övre delen och lägger ner den undre delen med framsidan uppät. Därefter räknar han sju kort nerifrän och sticker där in ett vitt kort i speiet. När sedan det vita körtet sä smäningom kommer fram, veta spelarna att det ännu äterstär sju kort ("der letzte Coupe"). Croupieren lägger sedan körten i en speciellt för detta ändamäl avsedd läda, som kailas "Schlitten".
Speiet gär tili pä följande satt: Croupieren överlämnar "Schlitten" tili spelaren vid plats 1. Denne sitter bank. Han lämnar Croupieren en godtycklig summa, dock ej understigande 10 Gulden, som benämnes potten. Med orden "10 Gulden banco" inviterar nu Croupieren spelarna att spela om den utsatta summan.
Anmäler sig en motspelare ("Pointeur"), som önskar vinna potten drar bankiren för honom det översta körtet ur "Schlitten" och lägger det ät sidan framför sig. För sig själv tar han sedan ett kort ur "Schlitten" och ett tredje, som gär tili Pointeuren. Croupieren överlämnar säväl detta som det första tili Pointeuren. Dessa kort äro slutna. Bankiren drar därefter ett fjärde kort för sig själv, varefter säväl han som Pointeuren ha vardera tvä kort framför sig. Har Pointeuren vid granskning av sina tvenne kort fätt 8 eller 9 (se förklaring 1), lägger han upp körten genast (man säger da, att han har ett "Schlag"), varpä bankiren även lägger upp sina kort. Pointeuren vinner nu, under förutsättning att bankiren ej innehar samma poäng. Skulle detta vara fallet, sker omspelning. Har bankiren ett "Schlag" och pointeuren en mindre poäng, gär vinsten tili den förstnämnde.
Har pointeuren i sina bäda kort Bac. 1, 2, 3, eller 4 (se förklaring 1) bör han begära ett tredje kort med ordet "Carte". Bankiren är dä skyldig lämna honom körtet, sävida han icke redan har ovannämnda "Schlag", som ju är liktydigt med vinst.
Bankiren äger rätt, om han sä önskar, draga ett tredje kort m. a. o. "straffa". Han kan dä välja pä att anfingen följa kutymen för "straffen" (att spela efter "Schlitten" som det kailas, se förklaring 11) men mäste i sä fall tillkännagiva detta före spelets början, eller ocksä kan han "straffa" som han tycker. Ha de bäda spelarna dragit det tredje körtet (som lägges öppet pä bordet), sä vändas ocksä de bäda slutna körten. Högsta poängen vinner.
Har pointeuren i sina bäda första kort 5, fär han själv välja pä, om han skail begära ännu ett kort eller tacka nej med ordet "reste".
Har han 6 eller 7 tackar han alltid nej.
Pointeuren lägger upp sina kort framför bankiren blott i det fall, han har ett "Schlag" (8 eller 9). I annat fall är bankiren skyldig först lägga upp sina kort, sä snart pointeuren sagt "carte" eller "reste". Han lämnar dä det eventuellt begärda tredje körtet tili pointeuren och fär avgöra huruvida han själv skall taga ett tredje kort eller ej. I sistnämnda fall är han skyldig att tydligt angiva sammanlagda poängen av de bäda första körten. När detta skett, lägger pointeuren upp sina tre kort, och da visar det sig, vem som vunnit speiet.
Den första spelaren "Prime", som sitter tili höger om bankiren, har företräde som pointeur. Undantag göres emellertid, om en annan spelare i föregäende spei tjänstgjort som pointeur och förlorat. Da har denne företräde ("suivi").
Croupieren gör alla in och utbetalningar.
Pointeuren har att välja pä fyra olika spei. Dessa äro (poin teuren mäste alltid angiva vilket han spelar):
I.	"Banco Solo": Pointeuren spelar helt för egen räkning.
II.	"Banco": Pointeuren spelar med blott en medintresserad.
III.	"Banco mit dem Tisch": da pointeurens insats utgör minst
hälften av "potten"; den andra hälften satsas av de övriga spelarna. Skulle det sistnämnda ej vara fallet, sä är pointeuren skyldig fördela potten.
IV.	Om ingen önskar spela efter I, II, eller III. sker speiet efter
IV. Croupieren uppmanar da samtliga att satsa. Sedan han sagt „Nichts geht mehr, ab dafür", fär ej nägon insats ske vidare. Nu erhäller den spelare, som gjort den största insatsen, körten ("Handhalter"). Minimibeloppet för Pointeuren är 2 Gulden.
Den spelare, som ej har nägon bordsplats, fär även spela med. Den, som sitter, har dock vissa företrädesrättigheter. Av de stäendes insatser, vilka icke fä sättas pä ringen utan endast mitt pä spelbordet, vinner eller förlorar den minsta insatsen först o. s. v. ända upp tili bankbeloppets storlek. Resterande insatser ingä delvis eller helt, när banken vinner. Förlorar banken partiet, sä vinna de motsvarande insatserna blott delvis eller ej nägot beroende pä täckningen i potten.
Bankiren kan efter varje parti ("Coupe"), som han vunnit, draga in potten med ordet "Suite", sä länge han ej dragit nägot kort för nästa parti. "Banken" säljes dä tili den högstbjudande. Croupieren mäste läta den hälla "bank", som bjuder högsta pott-insats.
Förlorar bankiren speiet, övergär "Schlitten" omdelbart tili nästa plats, t. ex. frän plats 1 tili 2, frän 3 tili 4, frän 4 tili 5, frän 5 tili 6, frän 6 tili 7, frän 7 tili 8, frän 8 tili 9, och frän 9 tili 1 o. s. v.
Härav kommer spelbeteckningen "Chemin de Fer" — järnväg. Vid varje spei, som Croupieren vinner, avdrages en viss pro-centsats av totalsumman ("Cagnotte"-avdrag).
Förklaring 1.
Korten värdesättas enligt nedan:
Färgade kort och tior äro värdelösa (de äro nollor och betecknas under speiet som "Baccara").
Ess = 1 2 = 2
3 = 3 o. s. v.
Det högsta poängantalet är 9, oberoende av om detta poängtal uppstär genom en addition av tvä eller tre kort. Av detta sam-manlagda poängtal, om denna summa överskrider 10, betraktas blott enheterna som giltiga.
Exempel:
5 och 7 gör 2
4 „ 9 „ 3
5 »» 6 ,, 1 8 „ 8 „ 6
8 „ 2 „10 = 0 (Baccara) enl.
ovanstäende förklaring,
likasä
5 och 5,
3 „ 7, o.s. v.
Förklaring II.
Om bankirens tvä första kort utgöra		Om bankiren ger som tredje kort tili pointeuren	
3	1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 10	8	9
4	2, 3, 4, 5, 6, 7	1, 8, 9, 10	—
5	5, 6, 7	1, 2, 3, 8, 9, 10	4
6	6, 7	1, 2, 3, 4, 8, 9, 10	—
Da:	mäste han själv taga ett tredje.	Fär han ej taga ett tredje.	Kan han efter eget val taga ett tredje.
Förklaring II.
Speiregler för Chemin de Fer — Baccara
1.	Före varje spei mäste pengarna läggas pä bordet ("klar machen") av säväl bankiren som pointeuren, innan körten utdelats.
2.	Insatserna skola markeras skilda frän varandra.
3.	Tillrop godtagas ej.
4.	Det föreskrivna minimumbeloppet mäste satsas av bankiren själv. Utöver nämnda minimum kan han vid ett fullbesatt bord ha en egen insats. Om bankiren har egen insats i sin bank, sä är medbankhällaren icke berättigad göra nägra invändnin-gar mot bankirens spelsätt.
5.	Bankiren har rättighet att spela sin bank med ett visst eller obegränsat belopp ("öppen bank"). I sistnämnda fall meddelar croupieren "Bitte das Spiel zu machen zur offenen Bank" ("Speiet kan börja tili öppen bank"). Sä snart pointeuren har satsat, gör croupieren anspräk pä bankirens insats, och först när croupieren erhällit det för banken nödvändiga beloppet, är bankiren berättigad dela ut körten för speiet.
6.	Det första körtet, som bankiren dragit för pointeuren, fär icke läggas upp. Skulle detta ske av misstag, mäste även bank-hällaren lägga upp sitt kort.
7.	När pointeuren erhällit de bäda körten, fär ingen annan, ej heller "prime", uppträda som pointeur.
8.	Skulle genom croupierens förvällande pointeurens bäda kort läggas upp vid överlämnandet, mäste bankhällaren även göra detta och spela efter kutymen.
9.	Begärt eller draget tredje kort mäste alltid läggas upp pä bordet med bilden uppät.
10. Faller ett kort pä golvet är detta giltigt, men fär blott tagas upp av nägon i kasinot anställd.
11 Kastar bankiren av misstag ett kort i högen, sä förlorar han partiet.
12.	Om bankiren delar ut körten i fei ordning eller antal förlorar han partiet, om det icke lyckas för croupieren att utan protester rätta feiet.
13.	Ett av bankiren av misstag draget kort, som ännu icke lagts, upp, förklaras icke som ogiltigt utan fär ligga kvar tili den därpä, följande given. Ett icke tackt kort brännes däremot (kastas i högen).
14.	Företrädesrättigheten, prime, som innehas av den tili höger om bankiren sittande pointeuren, behälles av honom, även om banken sälts genom flera händer.
15.	Kastar pointeuren sina kort i "paniern", anses hans spei som baccara.
16.	Ett överdrivet längsamt päseende av körten är strängt förbjudet.
17.	Om pointeuren vid Banco-Solo-spel förklarar: "carte", men strax därpä ser, att han misstagit sig ifräga om poängvärdet och sälunda önskar ändra sig, godtages ej detta. Det första budet är bindande. Detta gäller blott för de spelare, som icke angivit, att de önska spela efter "Schlitten".
18.	Bankiren och pointeuren äro skyldiga att tydligt angiva respektive poäng.
19.	Skulle Bankiren, oaktat han förklarat sig icke spela efter "Schlitten", fräga: "Was macht der Schlitten" (Hur drar man?), är croupierens svar bindande för bankiren.
20.	Frägar bankiren croupieren, sedan pointeuren sagt "reste", och han själv vid uppläggandet av sina kort fastställt 5: "Was macht der Schlitten?", sä lyder croupierens upplysning: "Für eine nicht gezogene Karte keine Auskunft" (För ett icke draget kort ingen upplysning). Detsamma gäller vid fritt spei, även i ett sädant fall, som när bankiren har 6.
21.	Spelar en spelare, bankir säväl som pointeur, efter "Schlitten" äterlämnas det av misstag begärda eller dragna körtet ("faux tirage"), d. v. s. det ur boxen dragna körtet användes anfingen för motspelaren i samma giv (om denne begär ytterligare ett kort) eller ocksä "brännes" det.
22.	Bankiren och en event. medintresserad spelare, som sält banken, fä icke spela mot den nyanskaffade potten. Forst vid förhöjning tili bankens dubbla värde stär det dem fritt att äter deltaga.
23.	En spelare, som höjt en pott, kan äterigen sälja den, om han vunnit en eller flera givar. Detta kan ske flera ganger, varvid sälunda en bortauktionerad pott kan gä genom flera händer, ända tills nägon av bankirerna förlorar.
24.	Om croupieren läter sista given i boxen gä utan att densamma innehäller de därför nödvändiga 7 körten, anulleras partiet utan förlust för nägondera sidan.
25.	Potten för första given i den nya boxen ("Schlitten") angives just i det belopp, vilket banken vunnit den sista given av före-gäende "Schlitten". De i potten äterstäende pengarna ligga kvar under kortblandningen pä bordet under förutsättning att bankiren ej önskar sälja "banken".
26.	Vid in- och utbetalningen av beloppen förfar croupieren i följande ordning: först den högsta bordsinsatsen, sedan den tili höger om bankiren sittande spelarens (Prime) insats och därefter i tur och ordning.
Vid in- och utbetalning i eller efter en "pottauktion" är ordningen följande: högsta bordsinsats, Prime (frän den, som sält potten räknat), därpä de följande platserna och tili slut den senaste bankiren.
27.	I alla de fall, i vilka spelreglerna icke säga nägot positivt, är spelledningens bestämmelser utslagsgivande.
Ar 1920 grundades Kasinot i Zoppot och har tack vare dess fackkunniga ledning utvecklat sig tili ett företag, som är känt över heia världen. I december 1931 er-höll Kasinot statlig koncession och hälles nu öppet äret om. Under säsongen vidtagas alltid sädana anstalter, att speiet i salarna, oaktat den livliga besöks-frekvensen, alltid fortgär lugnt och stilla.
Bekväma rök -och läsesalonger med alla utländska tidningar och journaler finnas även i Kasinot. Förfriskningar kunna med fördel intagas i angränsande cafe. Kasinot ryinmer även storslagna festsalar, där stora lysande fester arrangeras under säsongen.
I Zoppot
spelas förutom Baccara även Roulette
Minimum G 2 — Maximum G 2400.
Cu V1
CO
Druck von A. W. Kafemann O. m. b. H., Danzig.